Är oron över framtida pensioner befogad eller inte?

Stressad över pensionsbeskedet som damp ned i brevlådan nyligen? Såg beloppet lågt ut när du hade slitit upp det grälla kuvertet? Har du ingen aning om vad du förväntas göra för att få så du klarar dig på ålderns höst? Ta det lugnt, det händer ingenting än på ett tag.

I början av året rapporterade DN om hur 115 000 fått felaktiga pensionsbesked. Prognoserna var helt enkelt för låga. I de fallet kunde alla födda 1953 pusta ut, det var inte så illa som man först kunde tro. Tyvärr är det inte alltid det är på detta vis, många svenskar oroar sig för hur de skall få pengarna att räcka till på ålderns höst.

Att vi som är födda efter 1958 inte kommer att få någon pension över huvud taget är en vanlig missuppfattning. Låt oss göra det klart redan från början: Vi får pension även i framtiden.

Att det nya pensionssystemet inte lovar lika mycket som det gamla ligger dock i sakens natur. Det gamla togs nämligen bort för att det lovade mer än det kunde hålla.
Det viktigaste med det nya pensionssystemet är kanske just att vi inte blir lovade någonting, och att det därför inte går att säga säkert hur mycket vi kommer att få. Det kan vara ganska frustrerande och är troligen den främsta orsaken till att många uppfattar systemet som så opålitligt.

Hur hög pension du får med det nya systemet avgörs av en rad faktorer och de flesta av dem vet vi ingenting om i dag. Det belopp som stod i ditt pensionsbesked bygger dessutom på en rad antaganden och så fort någonting ändras påverkar det din pension. Det enda du behöver göra just nu är att försöka förstå hur pensionssystemet fungerar. En avgörande faktor för hur stor din sammantagna pension blir i slutändan är

Det är svårt att veta hur man ska förbereda sig på en situation som man inte vet hur den kommer att se ut. Banker, fond- och försäkringsbolag tar naturligtvis tillfället i akt och pekar på risken för oss att få framleva våra dagar som fattiglappar. Då måste man ju spara hos dem, eller skaffa någon av deras försäkringar.

Det kan visserligen hända att de har rätt. Men innan du hakar på den nya spartrenden (bankkassörskorna tycks fråga i stort sett alla som kommer in på banken om de har börjat pensionsspara) ska du tänka igenom din ekonomiska situation och din livssituation. Börja med att beräkna hur hög din pension blir i ett par olika situationer.

En sådan omgång kan ge en del intressant information, även om den inte ska tas på alltför stort allvar, eftersom den bygger på en rad antaganden. Och tänk framför allt på att det hela är framtaget i det bestämda syftet att få dig att pensionsspara hos dem. Vilket man faktiskt blir ganska inspirerad att göra, när man har klickat in vilken nivå man skulle vilja ha på pensionen och ser att man ”bara” behöver spara ett par hundra i månaden för att kunna uppnå det.

Eftersom din pension i det nya pensionssystemet avgörs av hur mycket du tjänar under hela livet, blir allt du gör viktigare än i det gamla systemet. Att ha ett lågavlönat arbete, ta ett sabbatsår eller studera länge kan inverka negativt på ditt ekonomiska utrymme som pensionär. Det finns därför all anledning att överväga sina steg noggrant.

En god idé är att vända dig till facket för vägledning. Arbetar du exempelvis inom posten kan du få specialiserad hjälp från något av följande förbund. Samma princip gäller för samtliga arbetsplatser där det finns ett aktivt fackligt engagemang.

Om du inte tror att den pension du får ut kommer att räcka, bör du fundera på att börja pensionsspara. Men det är inte säkert att det är dags ännu. Tänk först igenom om det finns andra saker du bör spara till, som du behöver pengar till innan pensionen. När du gjort allt detta kan du lugnt luta dig tillbaka en tid.

Mer information hittar du på: pensionsmyndigheten.se